Kurs med Malin Elfström

I onsdags var det valpagilitykurs med Malin Elfström på Catharinas agilitycentrum. För att själv komma ihåg – och förhoppningsvis även för att vara till glädje för någon annan – kommer här en sammanfattning.

Första delen av kursen handlade om belöningar. Malin sa att det bara är en sak som aldrig är tillåtet för hennes hundar att göra när man tränar - att inte ta emot en belöning. Det är det enda hunden måste göra. För hur motiverar man en hund som inte tar emot belöningar?

Vilken är den bästa belöningen för just min hund? Vissa hundar vill t.ex. helst ha godis – andra vill kampa med någon leksak. Det är bra att kunna belöna på många olika sätt, beroende på t.ex. situation. Man kan därför behöva höja värdet i dem hunden spontant inte värderar lika högt. Wilda kan t.ex. tänka sig att kampa, men inte så länge och hårt. Det är roligare att springa och hämta något. Men när leksaken plötsligt försvann när hon släppte, när jag faktiskt försökte ta den från henne, blev den plötsligt väldigt spännande! :-)

Den här fina bilden har Evelina tagit. Tack! :-)

En annan sak som är bra att träna är självkontroll. Hunden behöver lära sig att ”något bättre väntar om jag låter bli att springa efter haren, kastar mig över godis/mat som tappas etc. Man kan börja med att ha godis i handen – försöker valpen ta den stänger man handen. Men så fort valpen inte längre försöker utan sätter sig, får den en godis. Svårighetsgraden ökas genom att man släpper en godis på marken. Försöker hunden ta den sätter man foten på den. Sätter den sig och väntar får den ett ”varsågod”, eller vilket ord man nu använder. Till sist ska man kunna kasta leksaker/godis på marken och hunden bara sätter sig och väntar. Man kan också öva detta med en leksak. Först när hunden sitter lungt får den fortsätta leka igen.

Sättet att få något är att sitta, och sitta kvar lugnt. Lo lärde sig det väldigt snabbt fast hon bara är 4 månader! :-)  Valpen/hunden får alltså alltid (nästan, kanske inte när det gäller haren… :-) ) som den vill om den först gör som jag vill. I början räcker det med en halv sekund. Man ska börja igen själv innan hunden hinner hitta på något annat! Detta är också jättebra träning inför starter i agility. För att få starta – precis som för att få tillbaka leksaken – måste hunden först sitta kvar. Utan kommando.

Vi tränade också på inkallning, där hunden skulle springa efter och ikapp en, i en rak linje. Även detta är grundträning för agility. När man springer bjuder man alltid ena sidan så hunden vet vilken sida vi vill att den ska springa på. Leksaken håller man gömd i handen längst bort från hunden, och belönar när hunden precis kommer fram.

Duktiga Coco och Marie! Och så lite utveckling av detta. Att bromsa betyder att man tänker svänga. Detta är bra träning på det! Senare kan man också t.ex. göra ett framförbyte när hunden närmar sig. Coco var så duktig så hon fick testa lite mer. :-)

Sedan kan man öka svårighetsgraden med störning. Man lägger en leksak på marken som hunden måste springa förbi utan att röra, och så har man själv favoritleksaken som hunden får när den kommer fram. :-)

Malin påminde också att det viktiga inte är vad man tränar, utan att man tränar. Gärna genom att använda shaping. (d.v.s. hunden får själv lista ut vad den ska göra. Steg för steg. Och så belönar man varje steg i rätt riktning.) Några tips är ”nosduttar”, d.v.s. man sträcker fram handen och belönar när hunden duttar med nosen i handflatan, att backa vilket är bra både för kroppskontroll och senare kontaktfältsträning. Här får hunden sedan backa upp på olika underlag, även trappor etc.

Vi fick också tips på träning i hoppteknik. Här är fem hinder med 6 fot mellan varje. Detta hjälper hunden att anpassa hastigheten efter avståndet mellan hindren.

För valpar använder man bara s.k. bumpers, vuxna hundar får hoppa över låga hinder. Detta utvecklas genom att man tar bort näst sista hindret och sätter det vid det sista så det blir en oxer. (Främre hindret lägre än bakersta) Avståndet mellan de två sista hindren är då alltså 12 fot. Till att börja med. Sedan varierar man avståndet så det är både längre och kortare. Poängen är att hunden får lära sig att beräkna avståndet och anpassa sig genom att korta/förlänga galoppsprången.

Och så ännu en hoppteknikövning. Det enklaste sättet för hunden att ta sig över ett hinder är att ta sats och använda farten. Men hundar som svänger bra hoppar nära hindret. Det är jobbigare och kräver mer teknik. Vilket är vad den här övningen går ut på! Man står på en neutral plats. Hunden ska själv komma på vad den ska göra. Man börjar på en låg höjd – målet är att till sist öka till 65 cm. (För largehundar, alltså. :-) ) Så här alltså. Inte alltid så lätt att förstå vad man ska göra! Men övning ger färdighet. Här får hon därför fortsätta med två hinder i rad. Detta är bara för att visa. Två hinder fortsätter man bara med när man kommit upp till 65 cm med första hindret och hunden vet precis vad den ska göra. Man börjar förstås med låga höjder igen. Det ska vara dubbelt så långt mellan hindren som maxhöjden, d.v.s. 1,30 cm för large. Sist ger man hunden en transportsträcka fram till hindren så den hinner få upp lite fart. Den ska då bromsa in och hoppa lika nära som den gjorde tidigare.

Dessa ska Maja helt klart på öva på! Hon hoppar galet långt – bara flyger över hindret. Det blir lååånga svängar då! Men det är trots allt bordercollies vi tävlar mot, så svängarna måste vara riktigt tighta. Maja gillar helt klart farten, men mer teknik och styrka ska det bli! :-)

Och så en sista tanke om kontaktfält. Steg ett: hoppa upp på en låda (IKEA ca 1 dm hög.) Men även andra lådor etc. När hunden hoppar upp på vad man än ställer framför den kommer steg två: man väntar man tills den kliver ner. När första framtassen är nere belönar man. Sedan båda framtassarna. När hunden alltid ställer sig med baktassarna på lådan och framtassarna på marken kommer steg tre: Två lådor med en bräda mellan (IKEA hyllplan med dörrmatta fastlimmad ovanpå så den inte är hal). Hunden ska nu hoppa upp och ställa sig på samma sätt – två på, två av. Sista steget är att hunden kommer fram till brädan med fart och ändå ställer sig på samma sätt. Den ställningen överför de sedan till kontaktfälten på balans/A-hinder. Det ska vi testa! Det som är så bra med detta är att det blir enkelt att träna hemma!

Nog skrivet, nu ska vi träna! :-)